Det jag först tänker på när jag får JOLLY’s debutplatta i min hand är att nu kommer jag få höra något riktigt glatt och klämkäckt, för ordet JOLLY förknippas ju med glad och positiv. Sedan kan man se JOLLY ur en annan synvinkel och det är i samband med mitt eget namn, Roger, och så har vi smeknamnet på piraternas dödskallemärkta flagga. JOLLY är numera också ett alternativt rockband från New York och det är allt annat än glatt och positivt när det spelar sin musik, snarare tungt och ödsligt men samtidigt vackert och stundtals även skört.
JOLLY säger sig vara influerade av en rad olika band från ett brett spektra, eller vad sägs om Radiohead, Muse, Meshuggah, Depeche Mode och Tool? Det dessa band har gemensamt är väl att de alla är stilbildare inom sin genre och det är kanske därför som jag ser JOLLY’s debutplatta som ganska fascinerande. Jag har nämligen svårt att riktigt bestämma mig för om det här verkligen är alternativ rock, modern progrock, artrock eller helt enkelt…rock. Antagligen är det allting på en gång och det spelar egentligen inte någon roll, för JOLLY är en härlig överraskning och bandet spelar en musik som tyvärr kanske inte passar in i det varma väder som vi har just nu, utan som bättre skulle passa in bland höstens depp-plattor.
På omslaget står det ”The incredible JOLLY presents…” och det ligger en viss sanning i det rättframma budskapet. JOLLY blandar tunga beats med taggiga och nedstämda gitarrer, snygga refränger och ambienta landskap. Lyssna speciellt på den helt magnifika och snygga ”Peril” som blandar Radiohead, U2, Porcupine Tree och Riverside till en vacker och dynamisk ballad. Bandet jobbar mycket med stämningar och produktionen är fylld av stora och breda ljudframställningar med eko och reverb. Pianot i inledningen i ”Red sky locomotive” är typiskt för JOLLY’s tankesätt och även sången är stor och har en ljudbild som Bono brukar använda.
Inleder gör ”Escape from DS-3” med tunga gitarrer varvat med mer avskalade partier där Anadale’s röst får mest utrymme. Den som jag är mest imponerad av är egentligen trummisen Louis Abramson som har ett dynamiskt och intressant spel som påminner lite om förre Porcupine Tree trummisen Chris Maitland. Detta hörs speciellt i inledningsspåret där Abramson experimenterar sig igenom med olika takter utan att det känns hackigt. Inledningen till ”Renfaire” låter faktiskt lite Asia på grund av den stora ljudbilden, men så fort sången börjar så ändrar sig även influenserna mer åt band som Riverside eller Pain Of Salvation.
JOLLY gör mig glad, mitt i melankolin, och därför passar namnet av den anledningen. Debutplattan har fått namnet ”Forty six minutes, twelve seconds of music” och är just det, 46:12 lång, fylld med mycket intressant alternativ och lätt progressive rock med moderna förtecken. Musiken är vacker, melankolisk och ibland aggressiv, och det här är ett band som jag är helt övertygad att vi kommer att få höra mycket av i framtiden!
|
| Låtlista |
1. Escape from DS-3
2. Renfaire
3. Peril
4. Red sky locomotive
5. We had an agreement
6. Downstream
7. Carousel of whale
8. Solstice
9. Inside the womb
|
Köp den
hos CDON
|
